Jag fick nyss en doft sommar av min syster.
Hon kom nyss in med en vitsippa till mig :)
Den doften ger mig så många minnen.

När jag var liten lekte vi i skogen nedan för stupet
som ligger här bakom radhusen på Grönsaksvägen.
På våren växte det hur mycket vitsippor som helst,
kommer ihåg buntarna man plockade med sig hem.
Den skogen var världens bästa lekplats,
trots att man kunde varje stig och sten så
förvandlades det alltid till en helt ny värld
vid varje lekstund vi hade där..

Idag har dem rensat skogen,
man ser rakt igenom den..
Sånt gör mig ledsen..

När jag var liten var gården full med ungar av alla åldrar.
Sent på sommarlovsnätterna var vi ute och lekte burken,
spelade brändboll eller bara sprang runt och skrek..
Min barndom var sjukt bra.

Pang, boom.
Alla växte upp och sökte sig
ifrån grönskaksvägen..
Vissa flyttade, andra växte upp
och började få kompisar i stan..
Gården stod tom i flera år..
Inga barn som lekte alls..

Men här om dagen hoppade mitt hjärta
några extra slag.. Det kommer en hel
skara ungar springande på gården..

Äntligen får vi sucka över alla högljuda
ungar som lever ut sina bästa år i livet :)

/H,